Deltagande i det politiska och offentliga livet

Lägesanalys

Vissa förbättringar har skett i tillgänglighet och vid val i enlighet med rekommendation från 2014, men det finns fortfarande stora brister när gäller deltagande i det politiska livet för personer med funktionsnedsättning.

Demokratiutredningen från 2014 lyfte behovet av insatser för att motverka det stora demokratiunderskottet i landet, på grund av det låga deltagandet i demokratin bland personer med funktionsnedsättningar.

Det föreligger fortfarande stora hinder i form av bristande tillgänglighet, både för väljaren och för den som vill engagera sig politiskt. Trots ändring av lagstiftningen 2014 då dispensen att använda sig av otillgängliga lokaler upphörde, använder sig många kommuner fortfarande av undermåliga vallokaler. Ofta saknas valinformation i tillgängliga format, till exempel valsedlar i punktskrift.

Valhemligheten fungerar inte tillfredställande då man vid personröstning inte själv får välja vem man vill ska assistera vid röstning i vallokal.

Antalet personer med funktionsnedsättning som kandiderar till eller innehar offentliga ämbeten är fortfarande låg. Ett exempel som står i vägen för politiskt engagemang är att Tolkcentralen inte ansvarar för tolkning vid politiskt deltagande, vilket innebär att partierna själva får stå för tolkning om de har kandidater som använder teckenspråk. Grund – läggande demokratiska rättigheter är på sätt avgiftsbelagda.

Såväl FN-konventionens artikel 29 som mål 16 i Agenda 2030 kräver att personer med funktionsnedsättning ska ha inflytande i demokratin. Maktordning som omfattar funktionsnedsättning nämns i Jämställdmyndighetens instruktion, men det saknas generellt data och forskning om maktstrukturer på funktionshinderområdet.

Det är ett viktigt arbete om strukturer och förhållanden, som idag utestänger och diskriminerar personer med funktionsnedsättning, ska brytas.

Förslag till rekommendationer artikel 29

1. Säkerställ information till väljare med funktions – nedsättning genom att erbjuda valinformation i tillgängliga format, villkora partistödet med tillgänglighetskrav för valkampanjer och information, säkra anpassningar och stöd vid vallokaler samt ställ krav på public service och övriga medier att tillgängliggöra sina kanaler och dess innehåll även för personer med funktionsnedsättningar. Utveckla också de mekanismer som inrättas för att underlätta stödet till väljare i nära samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning, så att behoven blir tillgodosedda.
2. Utse lämplig myndighet för tillsyn med sanktionsmöjligheter och vite om den kommunala valnämnden inte använder tillgängliga lokaler vid val, inte säker – ställer stödet vid vallokaler eller om röstmottagare vid vallokalerna inte är utbildade för att hjälpa väljarna.
3. Säkerställ tillgängligheten och stödformer, som personliga assistenter och tolkar, för de personer med funktionsnedsättning som vill engagera sig politiskt eller väljs till ett offentligt förtroendeuppdrag.
4. Förverkliga förslaget från 2014 års Demokratiutredning om att genomföra en maktutredning med särskilt uppdrag att belysa och lägga förslag, med fokus på delaktigheten för personer med funktionsnedsättning.
5. Formulera nationellt mål för demokratisk delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning.
6. Arbeta i aktiv dialog med funktionshinderrörelsen och utveckla modeller för att angripa negativa effekter, diskriminering och utestängning som orsakas av maktordningar, bland annat utifrån funktionsnedsättning.