Nationellt genomförande och övervakning

Lägesanalys

Det saknas kunskap och ansvarstagande för det rättighetsbaserade angreppssättet på sakdepartementen och i majoriteten av regioner och kommuner. Kontaktpunkt och samordningsmekanismen för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar sorterar under Socialministern. Övergripande ansvar för mänskliga rättigheter hanteras i övrigt av jämställdhetsministern med ansvar för diskriminering och segregation. Regeringskansliet hänvisar ofta frågor om rättigheter till myndigheter som endast ser att de har övergripande stödjande roll till andra myndigheter.

Sedan Handikappombudsmannen, HO, lades ned 2009 (samma år som konventionen började gälla) har främjande, skydd och övervakning försvagats. Kravet på oberoende granskning har tio år efter tillträdet ännu inte förverkligats. Det förslag till nationell institution för mänskliga rättigheter under regeringen som varit på remiss är ett första steg, men institutionen saknar grundlagsskydd och det är osäkert om förslaget kommer att förverkligas med tillräckliga resurser, oberoende och med tillräckligt starkt mandat för att fullgöra åtagandet om oberoende övervakning, främja och skydda rättigheterna i konventionen.

Övervakning av genomförande i kommuner och regioner saknas. Myndigheten för delaktighet, MFD har i uppdrag tillsammans med Länsstyrelsen att ge stöd i framtagning av handlingsplaner. Men det finns ingen oberoende övervakning av resultat.

Funktionshinderorganisationer har skriftligt och muntligt efterfrågat en handlingsplan för genomförande av rekom – mendationer från 2014 vid flera tillfällen. Först i januari 2018 bjöd regering in funktionshinderorganisationer till ett halvdagsmöte om ett urval av rekommendationer. I maj 2019 bjöds organisationer in till möte om frågorna från FN till den svenska regeringen utan att få ett skriftligt underlag om ställningstaganden. Organisationerna fick dock möjlig – het att lämna synpunkter på rekommendationer och frågor från FN . 202 Men det finns ingen oberoende övervakning av resultat.

Funktionshinderorganisationer har skriftligt och muntligt efterfrågat en handlingsplan för genomförande av rekom – mendationer från 2014 vid flera tillfällen. Först i januari 2018 bjöd regering in organisationer till halvdagsmöte om ett urval av rekommendationer. I maj 2019 bjöds organisationer in till möte om frågorna från FN till den svenska regeringen utan att presentera skriftligt underlag om ställningsta – ganden. Organisationer fick dock möjlighet att lämna synpunkter på rekommendationer och frågor från FN.

Förslag till rekommendationer artikel 33

1. Förstärk effektiv styrning och samordning i regering och riksdag med utgångspunkt i artikel 33.1. Skapa resurser och politisk förankring i hela landet genom samordning av Länsstyrelsens uppdrag.
2. Skapa en struktur för att övervaka konventionen som utgår från framsteg som rör jämställdhetsintegrering och barnrätt.
3. Utveckla och besluta om åtgärder för att förstärka kunskap och ansvarstagande i hela regeringskansliet och i andra beslutsfattande organ, för att genomföra konventionen.
4. Se över behovet av fler kontaktpunkter i regeringen och samordnande kontakt på Länsstyrelse.
5. Besluta om att samordningsmekanism ska placeras på det departement som ansvarar för andra konventioner om mänskliga rättigheter.
6. Inrätta en nationell oberoende människorättsinstitution med kompetens i styrelsen på förslag från funktions – hinderrörelsen, ett starkt oberoende mandat och tillräckliga resurser för oberoende övervakning av konventionen.
7. Utveckla, besluta om och sprid ett regelverk i enlighet med allmän kommentar 7 tillsammans med funktionshinderrörelsen, för aktiv involvering i genomförande och övervakning av konventionen.