Hälsa

Lägesanalys

Det finns stora skillnader som tyder på att personer med funktionsnedsättning diskrimineras i vården. Personer med funktionsnedsättning får inte det stöd de behöver för att identifiera de vårdbehov de har eller för att upprätthålla en god hälsa.

Nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa är mer än dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning som hos övrig befolkning. Väntan på vård för barn och unga med psykisk ohälsa är lång. I många landsting är det mindre än hälften som får vård i enlighet med lagens vårdgaranti. Det är tio gånger vanligare att personer med funktions – nedsättning upplever sin hälsa som dålig, cirka 20 procent jämfört med cirka 2 procent bland den övriga befolkningen. Det är också vanligare att personer med funktionsnedsättning röker dagligen, har riskabla alkoholvanor, fetma, lågt intag av frukt och grönt och är stillasittande. Trots det saknas funktionshinderperspektivet i folkhälsopolitiken. Det saknas särskilda riktade insatser för att upptäcka, begränsa och förebygga ohälsa i dessa grupper. När det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter för personer med funktionsnedsättning saknas information.

Det finns överlag bra lagstiftning inom hälsoområdet, men lagarna är inte utkrävbara och skyldighetsbärarna saknar kunskap. Inom vissa områden saknas det dock lagstiftning. Utredningar kring samtycke för personer som anses beslutsoförmögna i Sverige har pågått sedan 2011 men inte lett till någon lag. Detta gör Sverige till ett av få länder som saknar regleringar i frågan om stödjande beslutsfattande. Sverige saknar också lagstiftning som hindrar privata försäkringsbolag från att diskriminera personer med funktionsnedsättning.

Förslag till rekommendationer artikel 25

1. Ta fram en nationell handlingsplan för att fortlöpande identifiera och åtgärda ojämlikheter i hälsa och vård (inklusive tandvård) samt i överlevnad kopplat till funktionsnedsättning.
2. Säkerställ att personer med psykisk ohälsa erbjuds den vård de behöver i rimlig tid, såväl inom primärvården som inom den specialiserade vården, i enlighet med lagstiftningen.
3. Säkerställ att årliga hälsoundersökningar, inklusive tandvårdstatus, erbjuds personer med funktionsnedsättning. Exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa löper annars risk att underdiagnosticeras.
4. Ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att även omfatta personer med funktionsnedsättning i sina undersökningar om folkhälsa. Säkerställ att enkäter är tillgängliga, även för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Åtgärda skillnader i hälsa för personer med funktionsnedsättning i samråd med målgruppen, genom de organisationer som företräder dem.
5. Säkerställ kompetens om mänskliga rättigheter, olika funktionsnedsättningar och individuellt anpassat bemötande i relevanta yrkesgrupper inom vård och omsorg, för att stärka delaktighet i beslut som rör den egna hälsan.
6. Förbjud diskriminering av personer med funktionsnedsättning i fråga om sjukförsäkringar och livförsäkringar. Genomför en uppföljning av hur kontraheringsplikten, det vill säga förbudet att neka någon att teckna avtal, tillämpas av försäkringsbolagen.