Insamling av statistik och information

Lägesanalys

Avsaknad av data eller brister i statistik är ett genomgående problem som rör alla artiklar i konventionen. Kunskap behövs för att identifiera luckor och analysera vilka åtgärder som leder till utveckling och positiva effekter för genomförandet av rättigheterna i konventionen. Bristen på en medveten strategi för datainsamling gör också att risken för att personer med funktionsnedsättning exkluderas ökar när artificiell intelligens används i högre utsträckning i samhällsplaneringen.

Övervakningskommittén har uppmärksammat bristerna, och särskilt pekat på skillnaderna i kommunernas politik för att genomföra konventionen. Rekommendationer från 2014192 om förbättrad statistik och indikatorer för att följa upp hela konventionen som ska täcka hela landet har inte åtgärdats.

Uppdrag till SCB om bättre statistik om levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning 2019 och nationella indikatorer för mänskliga rättigheter 2018 har hittills inte involverat organisationer för personer med funktions – nedsättning för att förbättra datainsamlingen och statistik. Bristen på dialog om statistik och indikatorer gäller såväl uppföljning av funktionshinderpolitiken som Agenda 2030.

I MFD:s rapport om uppföljning för funktionshinder – politiken för 2017 finns information om ojämlikhet i förhållande till hälsa, utbildning, arbete och inkomst. På de flesta områden finns ingen jämförelse med tidigare år. Det framgår inte klart när uppgifterna uppdaterades, det finns ingen tillgång till rådata för att jämföra situationen i olika delar av landet och det finns inte heller någon uppföljning av tillgänglighet. Rapporten drar slutsatsen att mål saknas på de flesta områden. Det står också att medvetenheten om mänskliga rättigheter har ökat, men inga uppgifter lämnas för att stödja detta uttalande.

Enligt Eurostat ökar risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning snabbast i Sverige i jämförelse med övriga EU. Samtidigt visar data att andelen personer med funktionsnedsättning minskat drastiskt i jämförelse med övriga länder.

Statistiska centralbyråns, SCB, rapport om nationella indikatorer för hållbara utvecklingsmål innehåller inte uppdelad statistik för personer med funktionsnedsättning. En annan mycket stor brist är att de svenska kommunerna och regionerna, genom Sveriges Kommuner och landsting, har tagit fram nyckeltal för uppföljning av Agenda 2030 som endast i ett fall direkt berör personer med funktionsnedsättning.

Förslag till rekommendationer artikel 31

1. Utveckla skyndsamt rutiner för och inhämtning av uppdelad statistik och indikatorer på området mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgår från såväl FN-konventionen som Agenda 2030.
2. Involvera funktionshinderrörelsen i framtagande av indikatorer och insamling av data.
3. Säkerställ att heltäckande insamling av data och statistik sker systematiskt, samordnat och likvärdigt för barn med funktionsnedsättning.
4. Fördjupa uppföljning av indikatorer som visar på effekter av åtgärder över hela landet för en likvärdig jämförelse.